Midsommartid

Då var det dax för midsommar i år oxå. Trevligt!
Igår var det personaldag i Solberga pastorat. En trevlig dag med samarbetsövningar på "Fånarna på Farmen"och 5-kamp på Liseberg för att avsluta med en härlig fiskmiddag ute i Önnered, närmare bestämt på Ljungman Jansson. (ÖIS hemmaresturang om jag har förstått det rätt.)
Kul att lära känna arbetskamraterna utanför jobbet.
Jag blev ombedd att hålla andakt i bussen på väg hem från Gbg. Bibelordet Helig ande ledde mig till var 1 Tim 2:1-4. Där står det bl.a om att vi ska be för våra ledare och att Gud vill att alla människor ska bli räddade.
Så viktigt att inte glömma bort! Be för ledarna! Om det går illa i en grupp eller församling så läggs mycket ansvar på ledaren, men jag skulle vilja hävda att om ledaren misslyckas så har det varit för lite bön av människorna i församlingen/gruppen och folket runt om kring ledaren! Det är klart att det är lätt att skylla på ledaren, men det kanske är ett försvar för att man inte har gjort tillräckligt själv för att hjälpa ledaren...
Guds vilja att ALLA människor ska bli räddade hoppas jag att alla kristna delar...hoppas...jag har tyvärr märkt att det inte är så. I olika grupperingar inom kristenheten så ser man sig själv som den grupp som har "den rätta läran". Risken med detta är att man glömmer Kristi evangelium och blir en klubb för inbördes beundran. Kanske inte medvetet...Därför måste man titt som tätt upprepa "missionsbefallningen: Åt mig (Jesus) har givits all makt i himmelen och på jorden, gå därför ut och gör alla folk till lärljungar osv.
Normaltillståndet för en kristen är alltså att gå ut! Om Gud säger åt dej att slå dej ner i en kyrka eller församlingshem för att inte göra något (glöm absolut inte bort att du måste vila ibland, det gjorde Jesus ofta) så ska du såklart göra det, men tills dess: GÅ UT!